blubb

märkte idag vilken klump som släppte från gårdagen. igår fick ju vi komma på visning på en lägenhet. först trodde vi att vi hade gått vilse för området såg ut att tillhöra den rikare delen av medelklassen men vi hade kommit rätt. vi stod högst upp på listan och när vi kom in i lägenheten var det en stor tvåa med massor av fönster, 2 balkonger, egen tvätt maskin och ett kök som såg ut att vara renoverat det senaste deceniet. först trodde jag inte mina ögon och sen inte heller öronen. priset var lagomt bra, avståndet till staden perfekt med tanke på att man bodde i ett litet samhälle på ett berg och vi får hyra årsvis dvs under en lång period. tillräckligt lång för att vi kan låta kötiden växa sig lång nog till ett första hands kontrakt i en bra ort.

gårdagen efter besöket var en ren berusning på både gott och ont. just som en berusning av alkohol satt man och var sådär tokglad och lät inte ens det skrikande barnet eller SDs nya påhitt få ner mungiporna men samtidigt ville man kräkas. såklart firade vi det hela med tappas till middag.

nu idag vaknade jag och ersatte stressen med en annan sorts stress. hur ska vi billigast frakta allt? vilka helger ska man ta åt att packa? finns det möjlighet till källsortering där? måste man slå in porslinet en gån till när man gjorde det för knappt 3 månader sedan?

denna stress är i alla fall positiv och man kan påverka den själv. sen är jag just inte det, själv, jag har ju william så halva bördan.

jag är glad att ångesten för en eventuellt senarium med utan tak över huvudet är över. den har gnagt sönder en inne ifrån och fått skolan att kännas hemsk, hemskt att man måste ljuga för människor och vara osocial, lägga mig tidigt på helgerna för man är helt slutkörd, hatat att inte ha någon i göteborg man kan kasta sig till och prata ut eftersom alla kloka finns kvar i östersund eller utplacerad någon annan stans, rädslan för att bufferten som ska hålla mig vid liv under sommaren ska gå åt ett vandrarhem så vi har tak över huvudet.

men nu är den borta. den största klumpen har lättat och jag känner redan att livslusten och orken kommer tillbaka. nu är det bara mina betyg som måste upp ett snäpp, ska hitta fina feminister att hänga med (som inte blir chockad över hur "radikal" man är) och williams arbetslöshet som måste botas.


just det! har även klippt bort mina längder och skaffat mig nya glasögon. märkte att jag satt och kisade på föreläsningarna så nu får det vara slut med det.

nytt hår, nya kläder, ny stad, nytt boende, nya glasögon, nytt folk, ny skola och nya möjligheter

före och efter


ps följ mig på instagram. myowngardenparty heter jag där